Det gör ont, det gör ont…

…både under natten, men mest under dan.

Det är inte en enda orsak som gör att kroppen säger stopp, går in i ett långvarigt errorläge. Åtminstone så var det inte så för mig. Det var många små små saker som lades ovanpå varandra tills det var likt ett gigantiskt isberg, lika stort över som under ytan om du kan se liknelsen.

Min kropp är en riktigt bra kropp! Jag har sällan ont någonstans, jag kan ta i det där lite extra utan att det påverkar mig nämnvärt negativt. Så när jag började känna av en pytteliten punkt som gjorde rejält ont i vissa lägen på min vänstra arm ungefär vid biceps så reagerade jag. Armen gick knappt att lyfta i vissa lägen. Om jag lyfte upp ett barn och inte tänkte mig för, då låste det sig. Jag fick snabbt ställa ner barnet igen och använda andra armen. Jag tänkte att det nog blir bättre om jag vilar armen…det vill säga inte använder den som första alternativ vid lyft….Att besöka läkare eller sjukgymnast fanns inte i min tankevärld…bara en massa engagemang och energi för jobbet fanns i min enkelspåriga hjärna.

Ett tag senare började mina fötter att värka. När jag suttit ett tag, så hade jag så ont under fötterna när jag reste mig upp, en värkt som försvann när jag rörde mig. Under min sjukskrivning så eskalerade den värken och blev värre under hälarna. Jag fick tips om att göra inlägg till mina skor och jag valde då att göra dem till mina gympaskor eftersom det var dem jag använde mest eftersom jag precis hade påbörjat mina promenader som skulle ge mig energin och konditionen åter. Att symtomen liknar den man får vid  hälsporre vet jag nu, men för mig kan jag idag se att den hängde ihop med min utbrändheten.

Sen lång tid tillbaka är värken under fötterna och armen borta plus en massa annat kroppsligt som hänger ihop med utbrändheten. Jag vet att det för min del var bra att jag själv hela tiden tänkte att jag skulle kunna bli fri från värken om jag bara kom igång/orkade röra på mig och att jag genom att röra på mig skulle kunna bli fri från värk istället för att det skulle kunna bli tvärt om. Lika intensivt som jag jobbade till mig en kropp som kraschade, lika intensivt och målinriktat har jag jobbat mig i motsatt riktning. Det är det som är min Drivkraft & Motivation numera.